Hej och välkomna till vår nya blogg - Lorentsborg. Här kan ni följa vårt liv bland barn, hundar, marsvin och sköldpaddor. Den här bloggen kommer att handla mycket om djur, natur, skoterkörning, jakt, fiske och friluftsliv, för det är det vi gör.

Den här hösten handlar om att jaga in och uppfostra vår engelska setter Laban. Han fyllde ett år i somras och detta är första hösten för honom hemma hos oss. Laban är en glad och väldigt energifull men charmig tonåring som testar och frestar på vårt tålamod många gånger, men när han får arbeta så är han en helt underbar hund. Hela året har vi jobbat mycket med kontakt och skogsvana, något som har resulterat i en hund med jättefint sök som håller fin kontakt samtidigt som han vågar söka ut i jämna fina slag. Fågelkontakter har det varit sämre med, men sedan jaktpremiären förra söndagen har vi haft åtminstone någon fågelkontakt i nästan varje släpp, däremot har förutsättningarna för ett fint stånd inte funnits varje gång.

Ikväll ringde vi in barnvakt för att kunna ta en liten kvällstur i krokarna, vi har sån tur att jaktmarken börjar rakt utanför ytterdörren. Först fanns det ingenting sedan kom en hare. Hunden ställde men skötte sig rätt bra och lät den löpa. Sedan kom en orrtupp som hade tänkt slå fast i tall alldeles ovanför oss. Den ångrade sig snabbt när den upptäckte att den var upptäckt av mig och den var definitivt inte ett resultat av något strålande hundarbete direkt, så den klarade sig.

Vi jobbade vidare, men till slut började det skymma och det blev dags att börja ta sig hemåt till läggning av barn så vi kopplade hunden och började traska längs vägen. Då markerade hunden fågel och strax efter började det flaxa på andra sidan vägdiket. Ett riktigt fint orrärdre! Johan fick in ett skott men fåglarna hade större tur ikväll, så de klarade sig.

På vägen hem hann vi dessutom få lyssna till ett ståndskall på älg på ett avstånd av ca500 meter, tyvärr fick vi inte se älgen eller hunden då skallet var inne i tät slyskog.